Syv-perspektiv på valsedlarna

Tanken slog mig när jag läste igenom Fi:s valsedlar. På många sätt blev mina fördomar om feminister bekräftade när jag tittade på vilka yrken de hade. Sedan gick jag till den andra ytterkanten och läste igenom Alternativ för Sveriges valsedel och även där bekräftades en del fördomar.

Det här väcker intressanta frågeställningar. Är det på socialhögskolan man formar sina vänsteråsikter, eller börjar man på socialhögskolan för att alla ens vänsterkompisar redan går där? Och motsvarande på andra sidan, formar det militära nationalister eller söker sig nationalister till det militära för att andra nationalister gör samma sak? (Ja, jag vet att frågorna är tillspetsade, det är avsiktligt)

Att olika politiska uppfattningar dominerar inom olika yrken verkar alltså inte bara vara en missuppfattning. Säkert hittar vi fler miljöpartister i lärarkåren än på byggarbetsplatsen och fler sverigedemokrater hos arbetarna är hos akademikerna. Frågan om grupptryck och yrkesidentitet kopplat till politisk övertygelse blir då aktuell och kan skapa intressanta diskussioner i klasserna.

Under nästa vecka kommer mina elever under en lektion att få fundera över detta. Ett intressant och enkelt sätt att få in syv-perspektivet i undervisningen kring valet.

Vi kommer bland annat arbeta utifrån följande frågeställningar:

  • Vilka faktorer är viktiga i en valsituation? Kan det vara delvis samma faktorer när vi väljer yrke som när vi väljer parti?
  • Vad betyder kunskap, känsla, förnuft, grupptryck och identitet när vi formar våra åsikter?
  • Om ni fick rösta, skulle ni rösta som era föräldrar då?
  • Spelar det någon roll vilka yrken politikerna har/har haft?
  • Varför tror ni att typen av yrken skiljer sig åt mellan olika partier?
  • Är klass och yrke fortfarande viktiga gemenskaper eller finns det andra gemenskaper som är viktigare idag?

Syv i undervisningen – Lyckat framtidsprojekt i åk 5

På många av mina tidigare skolor har det funnits en osynlig mur mellan syv och lärarkåren. Så är det inte nu, istället är vår studie- och yrkesvägledare en viktig resurs i undervisningen och tillsammans har vi precis slutfört Framtidsprojektet i årskurs fem, ett samarbete mellan svenska och syv. Här har vi sett vad vägledning i vid bemärkelse innebär och vilken effekt den har för elevernas lärande och inte minst för deras motivation.

Jag tänkte här dela med mig av upplägget, i förhoppning om att inspirera fler lärare att få in syv-perspektivet i sin undervisning. När jag inhämtat tillstånd från mina elever så hoppas jag även kunna dela med mig av några av de uppsatser de skrivit.

 

Resultat

Ämnesmässigt har eleverna utvecklat sina kunskaper i informationssökning. De har fått lära sig om ett källkritiskt förhållningssätt och de har lärt sig hur man skriver en uppsats och refererar på ett korrekt sätt. För de allra flesta var det första gången de skrev en uppsats. Men den största vinsten var att de fick insikt i och förståelse för hur skolsystemet fungerar, vad kunskaper och betyg spelar för roll och vilken nytta de kommer att ha i framtiden av det de får lära sig i mellanstadiet.

 

Ur elevernas utvärderingar:

“Först kändes det som att det var typ gymnasienivå, men det var ganska coolt att se att jag faktiskt kunde skriva en uppsats.”

 

“Det var bra för nu vet jag mer om vad jag vill bli i framtiden.”

 

“Jag visste redan att skolan är viktig, men nu förstår jag mer varför. Det är som att vi har fått en karta och kan se var vi är på väg.”

 

Upplägg

Elevernas uppgift var att söka information och skriva en uppsats om ett yrke eller ett gymnasieprogram. För att inte alla skulle välja youtuber eller fotbollsproffs så fick de välja från en lista som jag och vår syv satt ihop.

Arbetsområdet inleddes med en genomgång av hur utbildningssystemet ser ut, vad det finns för olika gymnasieprogram och vad meritpoäng är för något. Eftersom vår syv bara är på skolan varannan vecka så tog jag genomgången, annars hade det självklart varit bättre om hon höll i den. Därefter använde vi den första veckan till att jobba med källkritik, bland annat med hjälp av UR Skolas “Är det sant?” Eleverna fick också jobba i grupp med olika texter och bland annat jämföra reklam från olika gymnasieskolor med mer oberoende information om samma skolor.

Vecka två fick eleverna fortsätta jobba i grupper och söka information tillsammans. De förde anteckningar individuellt och samtidigt pratade vi mycket om sökteknik. Ett vanligt fel eleverna gjorde från början var att skriva in t.ex. “fakta om lokförare” i sökfältet. De fick då upp en färdig faktatext och eftersom de tidigare gått i skolor där de fått lära sig att “skriva om med egna ord” så trodde många att det räckte att ta en färdig text och ändra några ord i den. Vi fick prata mycket om vad plagiat innebär och vad det innebär att faktiskt skriva en självständig text. Att skilja på fakta, åsikter och slutsatser och att referera på ett korrekt sätt. Det är svårt i den åldern,  men våra elever bevisade att det faktiskt går. När man är specifik i sin sökning och vet vad det är man söker efter så blir det lättare.

Eleverna hade en studyguide där det stod vilken information de skulle hitta:

Gymnasieprogram

  • Vad heter programmet och vad får eleverna lära sig där?
  • Hur populärt är programmet? Är det många som söker det?
  • Vad krävs för att komma in? Vilka förkunskaper behöver man, vilka meritpoäng krävs?
  • Är det mest killar eller mest tjejer som går på programmet?
  • Intervju med någon som berättar varför han/hon valt programmet, vad som är bra och mindre bra med utbildningen, om det är lätt eller svårt.
  • Vilken examen får man och hur ser framtidsutsikterna ut?
  • Är det yrkesförberedande eller högskoleförberedande?
  • Yrkesförberedande: Vilka yrken kan du arbeta med efter gymnasiet?
Yrke

  • Vad är det för yrke, vilken yrkestitel har de som jobbar med det?
  • Vilka arbetsuppgifter ingår?
  • Vilka kunskaper, egenskaper och vilken utbildning krävs för att få jobba med yrket?
  • Vad krävs utöver utbildning för att arbeta med yrket?
  • Hur mycket tjänar man?
  • Är det lätt eller svårt att få jobb inom detta yrke?
  • Vad finns det för utvecklingsmöjligheter?
  • Intervju med någon som har yrket, som berättar varför han hon valt yrket och vad som är bra och dåligt med det.
  • Är det mest män eller mest kvinnor som har yrket? Varför tror ni det är så?
  • Vad kan vara viktigt/bra att tänka på om man ska jobba med detta yrke?

 

Först när de hittat all information som de behövde var det dags att börja skriva på uppsatserna. I inledningen skulle de berätta varför de valt sitt yrke eller program och presentera en frågeställning. Här fick vi också prata ganska mycket och ge exempel för att alla skulle förstå vad en frågeställning är. Samma sak när det gällde analys och slutsats, men till slut så hade faktiskt alla greppat det. Eleverna jobbade individuellt med sina uppsatser, men vi jobbade mycket med kamratrespons under arbetets gång. Vi drog upp bra exempel ur elevernas uppsatser på projektorn och eleverna fick läsa varandras texter och ge respons utifrån olika checklistor som vi gav dem.

Jag fick också värdefull hjälp av många av mina gamla elever som idag går på gymnasiet genom att de ställde upp på att bli intervjuade av mina nuvarande elever.

Totalt jobbade vi fem veckor med projektet.

 

Vinster med samarbetet

Från mitt lärarperspektiv kunde jag se många vinster med samarbetet. Förutom att det blir roligare så har vi också sett många andra fördelar:

  • En extra vuxen i klassrummet. Eleverna får snabbare hjälp vilket gör att färre tappar fokus.
  • Expertkunskap. Syv bidrog med kunskap som jag som lärare saknar. Detta underlättade också i bedömningen då syv kunde se om eleverna hade information som inte stämde i sina uppsatser.
  • Roligt för eleverna. När vi började jobba med det här insåg många elever hur spännande det är att fundera på sin egen framtid och de hade många samtal med syv, inte bara om uppgiften utan även om sina egna drömmar.
  • Värdefull hjälp med planeringen, inte minst listan med rekommenderade länkar.

 

Kunskapskrav och centralt innehåll

Projektet utgick från följande centralt innehåll i svenska:

• Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.

• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.

• Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.

• Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet.

• Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt

 

Kunskapskraven som jag bedömde var dessa:

Eleven kan skriva olika slags texter med begripligt innehåll och i huvudsak fungerande struktur samt viss språklig variation. I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med viss säkerhet

Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då enkla resonemang om informationens användbarhet. Sammanställningarna innehåller enkla beskrivningar, egna formuleringar och viss användning av ämnesspecifika ord och begrepp.

 

Ett annat upplägg

Förra året gjorde vi ett liknande projekt med årskurs 6. Då hade jag även SO med de klasserna och kunde få in kunskapskrav från samtliga SO-ämnen i projektet. Eleverna gjorde det då som ett grupparbete och istället för att skriva uppsatser så gjorde de muntliga presentationer. Resultatet blev dock det samma – massor av nya kunskaper, ökad förståelse och mer motivation.