Syv-perspektiv på valsedlarna

Tanken slog mig när jag läste igenom Fi:s valsedlar. På många sätt blev mina fördomar om feminister bekräftade när jag tittade på vilka yrken de hade. Sedan gick jag till den andra ytterkanten och läste igenom Alternativ för Sveriges valsedel och även där bekräftades en del fördomar.

Det här väcker intressanta frågeställningar. Är det på socialhögskolan man formar sina vänsteråsikter, eller börjar man på socialhögskolan för att alla ens vänsterkompisar redan går där? Och motsvarande på andra sidan, formar det militära nationalister eller söker sig nationalister till det militära för att andra nationalister gör samma sak? (Ja, jag vet att frågorna är tillspetsade, det är avsiktligt)

Att olika politiska uppfattningar dominerar inom olika yrken verkar alltså inte bara vara en missuppfattning. Säkert hittar vi fler miljöpartister i lärarkåren än på byggarbetsplatsen och fler sverigedemokrater hos arbetarna är hos akademikerna. Frågan om grupptryck och yrkesidentitet kopplat till politisk övertygelse blir då aktuell och kan skapa intressanta diskussioner i klasserna.

Under nästa vecka kommer mina elever under en lektion att få fundera över detta. Ett intressant och enkelt sätt att få in syv-perspektivet i undervisningen kring valet.

Vi kommer bland annat arbeta utifrån följande frågeställningar:

  • Vilka faktorer är viktiga i en valsituation? Kan det vara delvis samma faktorer när vi väljer yrke som när vi väljer parti?
  • Vad betyder kunskap, känsla, förnuft, grupptryck och identitet när vi formar våra åsikter?
  • Om ni fick rösta, skulle ni rösta som era föräldrar då?
  • Spelar det någon roll vilka yrken politikerna har/har haft?
  • Varför tror ni att typen av yrken skiljer sig åt mellan olika partier?
  • Är klass och yrke fortfarande viktiga gemenskaper eller finns det andra gemenskaper som är viktigare idag?