Sverige behöver ett vägledarlyft

Framtiden har aldrig tett sig mer osäker än nu. Hoten, men också möjligheterna är fler än någonsin. De snabba förändringarna på arbets- och utbildningsmarknaden har gjort det svårt för många, speciellt för ungdomarna, att orientera sig. Samtidigt ställer skolan högre krav på eleverna att prestera och leva upp till kunskapskrav som många gånger känns helt obegripliga. Lärare får allt svårare att besvara den klassiska frågan: Varför ska vi kunna det här? Pressen på att alltid prestera på topp, men utan att kunna se syftet eller den långsiktiga nyttan med sina ansträngningar skapar en onödig stress hos de unga och leder till att den psykiska ohälsan ökar.

Framtiden ses ofta som ett stort, svart och skrämmande hål. Ungdomarna behöver hjälp för att fylla detta hål, de behöver kunskap om hur samhällets strukturer fungerar och förändras och de behöver få en ökad kunskap om sig själva och hjälp att stärka sitt självförtroende. Här räcker inte den personal som finns i skolan till. Det krävs att vi tänker om och inser hur akut behovet av en utökad studie- och yrkesvägledning är i de svenska skolorna. Sverige behöver ett vägledarlyft.

Frågan blir inte mindre aktuell nu när vi gått in i en ny folkvandringstid. Hundratusentals människor, varav många ungdomar, från andra länder ska nu etablera sig på en för dem ny och okänd arbets- och utbildningsmarknad. Här behövs professionell vägledning. Men trenden är istället att vägledningen ges allt mindre utrymme i de svenska skolorna. De otydliga kraven i styrdokumenten gör studie- och yrkesvägledningen till ett lovligt område att skära ner på, men man förstår inte att man biter sig själv i svansen när man gör detta.

Bristen på studie- och yrkesvägledning belastar skolans övriga områden. Elevhälsan belastas när stressen hos eleverna ökar, lärarna belastas när deras planeringstid går till sådana uppgifter som borde ligga på en studie- och yrkesvägledare och inte minst drabbas eleverna själva i form av ökad stress och sämre studieresultat. I gymnasiet har man också kunnat se att bristen på studie- och yrkesvägledning ökar avhoppen.

Därför bör kraven på studie- och yrkesvägledning formuleras skarpare i Skolverkets styrdokument. Inför krav på en heltidsanställd studie- och yrkesvägledare per 400 elever. Förtydliga kraven på vägledning redan i de yngre åldrarna, och flytta studie- och yrkesvägledaren från elevhälsan till den pedagogiska verksamheten i skolorna. På så sätt blir vägledningen en avlastning för alla. Lärarnas vardag kommer underlättas när de får elever som mår bättre och är mer motiverade då de förstår värdet av sina ansträngningar. Och inte minst för skolledningarna kommer det bli en positiv överraskning när de inser att ett vägledarlyft blir en ren vinstaffär för skolorna.